200 ar efter att slaveriet forbjods finns det fler manniskor som lever i slaveri-liknande forhallanden an nagonsin!

Av nagon anledning har min blogg sida blivit tysksprakig, vilket ju foranleder lite extra huvudbry. Det ar for det mesta ganska latt att forsta, men plotsligt hamnar man anda alldeles fel och forstar ingenting. Osce spraket ar engelska sa tyska ovar jag for det mesta utanfor jobbet, i butiken och pa arenden.

Spannande att folja med riksdagsvalet utomlandsifran. Jag forstar faktiskt battre nu att valjarna har ratt svart att hanga med vad enskilda kandidater tycker och tanker. For mig, som enbart varit beroende av dagstidningar har budskapen varit ratt grumliga. Man har liksom inte riktigt fatt grepp om vad som diskuterats eller om nagot viktigt diskuterats overhuvudtaget. Na det har det naturligtvis sakert gjort, men medierna ar inte sarskilt tydliga med att beskriva den politiska debatten, for att inte tala om att intressera sig forvad kandidaterna arbetar for. Husis dueller har faktiskt varit kanske det mest givande pa det omrade - och de har naturligtvis inte presenterat sarskilt manga personer.

Manniskohandeln har inte varit en valfraga denna gang. Men slaveriet frodas, kanske starkare an nagonsin.

Slaveri-ordet vacker manga kanslor. For min del tycker jag det beskriver ratt val vad manniskohandeln egentligen ar. Kanda forskare bedomer att det aldrig funnits sa manga manniskor som levt i slaveriliknande forhallanden som idag. Och detta ar alltsa sant 2007, 200 ar sedan det Brittiska parlamentet forbjod slavhandeln.

Intressant ar att bakgrunden till denna lag var en folkrorelse, som leddes av parlamentariker. Man fordomde helt enkelt slaveriet pa moraliska grunder, det var omanskligt och oanstandigt att behandla nagon manniska pa det sattet. En manniska ar ingen handelsvara! Emot sig hade man bade kyrkans man som agde plantager med slavar i kolonierna och andra ekonomiskt maktiga personer. Men folkrorelsen lyckades. Kanske just darfor att man engagerade en stark folkrorelse for att valja det som uppfattades vara ratt. Slaveriet forbjods i det Brittiska imperiet den 25 mars 1807.

Idag handlar slaveriet om manniskor som kanske sokt en battre framtid, men som luras och "kapas" till en helt annan verklighet. Det kanske befinner sig i ett helt annat land, jobbar i omanskliga forhallanden, utan arbetstider, utan tillrackligt med mat, under hot eller bruk av vald och utan mojligheter att lamna denna situation pga att arbetsgivaren tagit hand om alla papper eller for att man ar radd att deporteras.

Det kan ocksa handla om flickor som blivit salda av sina familjer, eller som rekryterats for att jobba i annat land och som finner sig sjalva som sexslavar som flyttas fran bordell till bordell eller "cabaret" pa liten ort, med nagon veckas mellanrum. De utsatts for vald och de blir regelmassigt valdtagna av manniskohandlarna. Monstret for att bryta ner slavarnas psyke ar redan valkant bland forovarna. Dessa flickor vagar inte atervanda hem pga skammen och har ingen att vanda sig till t.o.m. om de lyckas fly, ifall inte de rakar pa ett skyddshus for offer for manniskohandel.

I slutandan handlar det om att det finns en efterfragan. Det finns en efterfragan pa att anvanda andra manniskor som foremal, eller mindre varda manniskor, bland den stora "helt vanliga" publiken. Dessa sk vanliga manniskor ser sig sallan som delar av en internationell organiserad brottslighet. Men faktum ar att utan efterfragan skulle denna omanskliga marknad for att utnyttja utsatta manniskor inte existera. Om alla de manniskor som har mojligheter att valja att bidra till exploateringen av utsatta manniskor skulle valja att avsta, och istallet skapa samhallen som klart ar slaverifientliga, skulle marknaden torka in och de utsatta skulle fa ett manniskovarde. Det ar sa dags - 200 ar efter att slaveriet forbjods i det Brittiska samvaldet.