Läs Jörns nyaste bok en sensommarnatt du inte kan sova

Vaknade tidigt i morse för att läsa slut Donners nya bok, dödsbilder. Kände mig lite konstig som intresserade mig för bokens tema, men försvarade mig då jag köpte den dyra (såsom alla finslandssvenska böcker tyvärr är) boken med att jag ju behöver läsa min gamla arbetskamrats nyaste tankar. Jag har för övrigt alltid gillat Jörn och uppskattade också honom mycket som arbetskamrat. Han var faktiskt lätt att jobba tillsammans med även om han då och då ville visa hur han ogillade att buntas ihop med oss vanliga dödliga.

Jag rekommenderar varmt hans bok. Det är svårt att säga vad som exakt gör att jag tycker om boken. Den är lätt att läsa, såsom allt han skriver, men den är också mycket mänsklig, på ett sätt som man kan identifiera sig med. Samtidigt som han vågar (vet inte alls om han upplever det så) säga ut sina tankar om det mesta, som man själv inte känner att man gör. Det är befriande att uppleva människor som är sådana som dom är. På gott och ont. Boken känns dock inte alls som någon förberedelse inför döden eller ett avsked. Nej, Jörn känns i högsta grad levande både fysiskt och mentalt. Kiva! Tack för boken, Jörn.