Det blir nödvändigt att förhandla även med Hamas

Carl Bildt skriver i sin blog att han hoppas att EU-utrikesministrarna hann bada bastu under sitt möte i Villmanstrand. Intressant är hur viktigt det är att mötesarrangemangen är goda och att omgivning är angenäm när det är viktigt att få till stånd resultat. Även Tuomioja uttryckte för utrikesutskottet att mötet förlöpte bra, - kunde annat vara möjligt när vädret är skönt och omgivningen fin. Det här är en inte alldeles oviktig aspekt av Finlands ordförandeskap. Det krävs mycket arbete med substansen men även med de praktiska mötesförberedelserna för att få bra resultat. Kanske är det alldeles särskilt viktigt, då agendan präglas av så alvarliga frågor som Mellanöstern problematik och kriget i Libanon.

Jag skrev tidigare att FN-operationen, som ju faktiskt leds av EU-länderna, är en traditionell sådanhttp://www.svenskariksdagsgruppen.fi/extra/square/?id=1670&language=2&instance=4. Nu är det dock klart att den frånvarande hänvisningen till kapitel VII i grundstadgan inte betyder att FN-trupperna opererar med ett svagt mandat, utan att alla maktmedel är möjliga att utnyttjas ifall det blir nödvändigt för självförsvar eller för att trygga själva operationens mål. I och med att FN-resolutionen fastställer att situationen i Libanon utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten kann mandatet alltså anses grundas på kapitel VII ändå.

Det att alla parter samtycker till operationen ger den goda möjligheter att lyckas. Den kommande kommendören för de finska pionjärerna sade, att det mycket bra kan sägas att trafiken är den största riskfaktorn ifall inget överraskande sker. Men det är naturligtvis i det oförutsedda riskerna ligger. Dels kan alltid enstaka personer eller grupper bryta mot vapenstilleståndet, men allra mest oroar sig forskarna för att hela områdets säkerhetspolitiska situation plötsligt förändras. Och allra mest oroar sig forskarna över läget i Iran.

Man kan naturligtvis ha väldigt många skräckscenarier framför sig. Men var och en begriper att ifall Iran fortsätter med sin urananrikning utgör detta ett kanske oacceptabelt hot. Vad gör USA och Israel då? Vad händer om något terrordåd sker i väst?

Därutöver behöver fredsprocessen i Mellanöstern komma igång och EU måste satsa en hel del på att driva det. Bildt stöder Tuomioja som säger att det kommer att innebära att EU måste förhandla även med Hamas. De har säkert båda rätt. Klart att vi inte kan förbigå de rörelser som har ett stort stöd bland sina folk, ifall vi försöker binda upp dem i en vägkarta mot freden. Det var någon som skrev och kritiserade mig för att jag påstått att befolkningen inte tycks prioritera freden tillräckligt högt ännu. Jag vidhåller vad jag sagt. Det räcker inte att man prioriterar sin egen rätt att leva i fred man måste även prioritera grannens rätt att leva i fred. Det innebär kompromisser. Så länge som ledarna i Israel inte vågar ta dem för att de är rädda att förlora sin position, kan man kanske inte säga att freden prioriteras tillräckligt. Så länge man i Libanon stöder en rörelse som på måfå bombar människor i grannlandet kan man kanske inte heller säga att freden prioriteras.

Det finns nog även en risk för att radikaliseringen av Iran främjas av bristen på dialog. Ahmadinejad säger nu tex i en regional TV-intervju att den moraliska korruptionen är farligare än den ekonomiska. Sedan avsätter och fängslar han liberala professorer från universiteten. De moderata Iranierna borde inte lämnas utan chanser att påverka sitt samhälle och de behöver dialogen med omvärlden.