Vardagspolitik är annat än sexköp och konstgjord befruktning

Träffade två kvinnor idag som omedvetna av varandra ville tacka mig för mitt mod. De talade om att de kände stolthet för att jag vågat säga vad jag tyckte och uttalat mitt stöd för Halonen inför andra rundan i presidentvalet. Liknande reaktioner har jag fått en hel del. De negativa rektionerna har jag läst i insändarspalter, där mitt val upprört sådana som antagligen känt att just borgerligheten är det som förenar dem och som beskriver deras politiska identitet starkast. Personligen har jag svårt med sådana abstrakta symboler som indelar politiken utan att egentligen se djupare på de politiska besluten och värderingarna som styr. Jag har också funderat på varför borgerligt tänkande enligt dessa har mer innehåll än jämställdhet. Om man verkligen vill se vilket historiskt fotavtryck vårt presidentval har för vårt land eller för världen, är kvinnoaspekten säkert mer betydelsefull än någon annan enskild politisk fråga. Det har definitivt betydelse för utvecklingen globalt att det finns exempel på kvinnor på höga politiska poster.

Vardagspolitiken här i riksdagen är ju faktiskt för det mesta annat än konstgjord befruktning eller kriminalisering av sexköp. Krishanteringslagen skall pga en envis regering nu godkännas i undantagsförfarande för att den strider mot vår grundlag. Regeringens hugskott att ändra grundlagen har till all tur fått motstånd även i andra grupper än svenska riksdagsgruppen. Leve borgerligheten! (Att visa respekt för grundlagen är väl borgerligt?)

Det mest spännande just nu är kanske arbetet i utrikesutskottet och behandlingen av EU:s grundlag. Inte för att den nu skulle innehålla så radikala nyheter, utan kanske just för att vi redan nu märker hur snabbt utvecklingen går och många skrivningar känns förlegade för att verkligheten gått förbi. Det roligaste är att få ta del av kloka utlåtanden om läget just nu, såsom kommissionär Olli Rehns häromdagen. Jag (om jag varit statsminister) skulle snabbt sätta igång med ratificieringen av avtalet. Finland kunde på sin EU-ordförandeperiod visa ledarskap och ge innehåll åt den vägkarta som vi förväntar oss att Österrikarna före oss skall göra upp. Det är viktigt att börja diskutera mer om vad EU vill och skall göra än på vilket sätt besluten tas.

Flyktingarna riskerar livet om de skickas till Somalia nu

Träffade Liibaan som är orolig för finska polisens planer att skicka hem Somaliska flyktingar. Han berättade att kriget mellan gerilla grupper i södra delarna av Somalia har trappats upp och hundratals människor har dött. Sverige har återtagit sitt beslut att hemskicka flyktingar efter att en av de två flyktingarna genast två dagar efter hemkomsten blivit skjuten. Finland har i internationella avtal lovat att respektera "non-refoulement- principen", dvs att inte sända en person hem eller till annat land där den har skäl att vara rädd för sitt liv eller sin hälsa. Jag blir verkligen upprörd över den brist på mänsklig medkänsla, för att inte tala om bristande respekt för bindande mänskorättsnormer, som finska myndigheter igen visar.

Ringde till Hbl för att de skall göra juttu på situationen i Somalia. Liibaan förklarar att det känns skrämmande för barnen i skolan när kamraterna ropar att far hem tillbaka. Jag måste tala med minister Rajamäki. Det är märkligt att sossarna godkänner hans politik!

På jobbresa i Marocko - islam har många ansikten

Hemkommen från Rabat i Marocko inatt smälter jag ännu mina upplevelser av de starka, modiga kvinnosakskvinnorna jag träffat. Latifa har under flera perioder suttit i fängelse under de senaste tio åren, för att ha hävdat kvinnornas rätt att besluta själv om äktenskap, skiljsmässa, körkort, pass eller rätt att uttrycka politiska åsikter. Idag har kvinnorna gjort revolution i Marocko. Idag är det accepterat att islam inte kan begränsa jämlikheten mellan kvinnor och män, att islam kan utvecklas med sin tid. Arbetet på ny grundlag med särskilda skrivningar om kvinnovåld och om jämlikhet är på god väg. Kung Muhammed V har deklarerat sitt stöd för kvinnornas arbete och plötsligt visar politikerna i olika partier grönt ljus för en ny familjelag. Allt detta får mig att känna mig lite skamsen för att jag inte förstått hur stora saker är på gång, för att jag låtit mig förblindas av mediernas fokusering på terrorism eller av islamisternas framfart, precis såsom det inte skulle finnas annat i denna del av världen.